Tjänster

Meloe Entomologi är specialiserat på att uföra inventeringsuppdrag
och att skriva rapporter eller göra naturvärdesbedömningar med
entomologisk inriktning.
Vi har även kompetens för att delta i naturvårdsbränningar, hyggesbränningar, eftersläckning samt efterbevakning av brännor.
Verksamheten riktar sig särskilt till Länsstyrelser i hela Sverige,
men även till alla andra som behöver entomologisk kompetens.
Meloe Entomologi är även registerad användare av
Artportalens rapportsystem för småkryp.
Olika inventeringsmetoder vi tillhandahåller:
Fönsterfällor
Fallfällor
Slaghåvning
Plock och Sök
"Faunafällor"
Ljusfångst
Bilhåvning
Malaisefällor
Barksållning
Övriga tjänster:
Naturvårdsbränning

Fönsterfälla på ek, Ekbacken, Åkersberga, 2007

Fönsterfällor består av ett eller flera genomskinliga fönster, oftast tillverkade i plast, som sätts upp på ett träd. Under fönstret hänger en öppen behållare som innehåller en blandning av propylenglykol och vatten. Insekter som kommer flygande slår i fönstret och faller sedan ner i vätskan. Vid tömning av fällan silas nedfallna insekter ifrån i en tesil eller motsvarande och vätskan återanvänds. Fönsterfällor går att använda från tidig vår till sen höst, så länge insekter är ute och flyger, men fällorna fungerar bäst mitt i sommaren.

Klicka för att stänga fönstret

Fallfälla i ihålig lind, Hargen, Ridö-arkipelagen, 2007

Fallfällor består av nedgrävda burkar fyllda med en blandning av propylenglykol och vatten. Burkarna grävs ned så att kanten på burken ligger i exakt höjd med det omkringliggande materialet. Krypande insekter som försöker ta sig förbi trillar ner i vätskan. Fallfällor kan användas både för att inventera markfauna i ett område och för att inventera hålträdslevande arter, då burken placeras inuti ihåliga träd.

Klicka för att stänga fönstret

Slaghåvning på myr, Kerstinbomyran, Tärnsjö, 2006

Slaghåvning innebär att man går runt på ett område med en speciell sorts håv, gjord för att håva i själva vegetationen. Slaghåven är betydligt kraftigare än den traditionella "fjärilshåven" och består av en kraftig ram av metall och ett slitstarkt tyg (typ bävernylon). Då håven dras genom vegetationen fångas insekterna upp, håven fungerar i såväl gräs och björnbärssnår som slånbuskar och granar. Slaghåvning kan med fördel kompletteras med plock och sök.

Klicka för att stänga fönstret

Undersökning av björk med Upis ceramboides, Älgesjön, Hälsingland, 2003

Plock och sök innebär att entomologen rör sig över ett område och aktivt letar efter insekter genom att lyfta på stenar, lyfta på barkbitar, peta i ved, leta i spillning eller kadaver och så vidare. Denna metod ger oftast färre arter än andra inventeringsmetoder men kan, tack vare att man utnyttjar entomologens känsla för området, ge fler sällsynta arter.

Klicka för att stänga fönstret

Faunafälla med dykare och mört, Lina Lersjö, Södertälje, 2007

Faunafällor används för att fånga vattenlevande organismer, framför allt dykarskalbaggar. Fällorna består av två ihopsatta 1,5-liters PET-flaskor som bildar en liten "mjärde" där skalbaggarna simmar in. Mjärden sätts fast vid en käpp som sedan trycks ner i botten på vattendraget. Fällorna betas med rå lever för att locka till sig insekterna. Faunafällorna fungerar bara på rovlevande insekter (och ibland på småfisk).

Klicka för att stänga fönstret

Ljusfångst i Färnebofjärdens Nationalpark, 2009

Ljusfångst används huvudsaklingen för att fånga nattflygande fjärilar, men kan även vara ett sätt att fånga andra nattflygande insekter. I skymingen spänns ett lakan upp mellan två träd eller medhavda pinnar så att en del av lakanet fortfarande ligger på marken. I överdelen av lakanet hängs en kvicksilverlampa upp, oftast mellan 125-250 Watt. Ljuset från lampan reflekteras mot lakanet varefter insekter kommer flygande och landar på lakanet. UV-ljuset från lampan stör ut insekternas navigationssystem; normalt sett navigerar de efter naturligt UV-ljus, men då lampan sänder ut betydligt starkare ljus flyger insekterna runt i cirklar som blir mindre och mindre, för att slutligen landa på lakanet.

Klicka för att stänga fönstret

Bilhåvning vid Ärtsjön, Bjursås, 2007

Bilhåvning innebär att en stor, specialbyggd håv sätts fast i en bils lasthållare varefter bilen körs i sakta mak genom ett intressant område. Metoden fungerar bäst ljumma sommarkvällar då åskan hänger i luften. Små skogsbilvägar eller dylikt ger oftast bäst resultat. Metoden kan vara ett bra sätt att söka av stora områden snabbt, men ger ofta ohyggligt stora material att gå igenom, nästan enbart bestående av mycket små insekter.

Klicka för att stänga fönstret

Malaisefälla, Böste, 2009

Malaisefällor består av ett slags tält i fin tyll, oftast gjort i en mörk färg. Via tältets sidor, som är öppna, flyger insekterna in, träffar på en barriär och söker sig sedan uppåt. Eftersom tältets ena hörn är högre än det andra hamnar alla insekter där och söker sig vidare genom en tratt som utmynnar i ett fångstkärl fylld med 70%-ig sprit. Metoden används oftast för mycket små flygande insekter som flugor och steklar.

Klicka för att stänga fönstret

Sållning av asp, norra Hälsingland, 2003

Barksållning innebär att bark från döda träd skakas i ett "insektssåll" där det fina materialet (och insekterna) trillar ner i en behållare. Detta fina material läggs sedan i en Berlese-tratt som består av ett finmaskigt nät där materialet ligger, en tratt under materialet och en glödlampa ovanför. Värmen och ljuset från lampan tvingar insekterna att söka sig nedåt och de ramlar således ner i tratten och kan där samlas upp.

Klicka för att stänga fönstret

Testbränning 2011, Ramsellskogen, norr om Falun

Meloe Entomologi har gått utbildning som entreprenör för naturvårdsbrännor. Material som slang och pumpar saknas än så länge, men Meloe hoppar gärna in vid bränning som extrapersonal. Detta gäller även vid eftersläckningsarbeten och efterbevakning.

Klicka för att stänga fönstret